Kollektivtrafiken utgör en viktig samhällsfunktion, särskilt för de som inte har tillgång till alternativa transportsätt. Därför är det viktigt att kollektivtrafiken fortsatt ska kunna uppfylla sin samhälleliga roll. Samtidigt är det viktigt att kollektivtrafiken inte uppfattas som osäker eller ohälsosam av allmänheten för att den ska fortsätta användas. Ett flertal studier har visat att oro och ångest har ökat markant under Covid-19-pandemin, något som bedöms dröja kvar även efter pandemin. Dessutom förväntas förändrade resebeteenden kvarstå på grund av bland annat mer distansarbete, ökad arbetslöshet samt en kvarvarande effekt av oro för trängsel och smitta. Den här studien syftar till att undersöka hur kollektivtrafikutbudet anpassats till följd av förändrat resande under de olika faserna av pandemin och hur dessa förändringar har påverkat kollektivtrafikens kostnader. Studien syftar dessutom till att ta reda på vilka åtgärder som redan har implementerats och vad som behöver implementeras i framtiden för att hålla kollektivtrafiken fungerande under liknande omständigheter samt hjälpa den att återhämta sig snabbt efter pandemin. Metoden som har använts för att besvara studiens frågeställningar är en litteraturstudie, och en kvalitativ intervjustudie. Dessutom har kvantitativa data om utbud, efterfrågan och kostnader samlats in och bearbetats. Arbetet omfattar de förändringar som har skett mellan våren 2020 och våren 2021 i de två största regionerna i Sverige: Region Stockholm och Västra Götalandsregionen. Undersökningen av dessa två regioner kan förväntas ge en någorlunda representativ bild av förändringarna i Sverige som helhet.

The role of public transport in society is crucial, particularly for those who do not have access to alternative transport modes. For public transport to be able to fulfil its societal role, it should not be perceived as unsafe or unhealthy by its (potential) users. Several studies from all over the world have shown that anxiety has increased remarkably during the pandemic, and it is likely to last much longer. Furthermore, the pandemic is expected to affect travel behaviour even when it will be over and all the restrictions will be lifted due to, among other things, increased teleworking, increased unemployment and the remaining effect of concerns about congestion and infection. This study aims to investigate how the public transport supply has adjusted during the different stages of the pandemic and what the result of these changes on the costs of public transport has been. The study also aims to identify the measures that have already been implemented and what needs to be done in the future to keep public transport functioning in similar circumstances and to help it recover quickly and fully after the pandemic. The method that has been used to answer the research questions is a combined approach of literature review and analysis, quantitative study and qualitative interview study. We have looked at the changes that have occurred between spring 2020 and spring 2021 in the two largest regions in Sweden: Stockholm and Västra Götaland. However, our findings are expected to provide a representative overview of the changes throughout Sweden.