Effekt av miljövänliga transporter
Series: SBUF ; 13427Publication details: [Stockholm] : SBUF – Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, 2023Description: 324 sSubject(s): Online resources: Abstract: Syftet med projektet har varit att utvärdera effekten av miljövänliga transporter, HCT-fordon med multipla axlar, på olika typer av svenska vägöverbyggnader, genom rullande bärighetsmätning, RWD (Rolling Weight Deflectometer) samt viskoelastisk analys av dessa längre och tyngre fordon med fler axlar. Sverige har 2018 infört en helt ny bärighetsklass, BK4, som tillåter en maximal bruttovikt på 74 ton på utvalda delar av vägnätet. Denna uppgradering är positiv för näringslivet och samhället i stort men ställer högre krav på väganläggningen. Det finns ett stort tryck på att öppna upp en större del av vägnätet för BK4 samt ytterligare öka total bruttovikt genom längre fordon med fler axlar. Målet är att större delen av det strategiska vägnätet skall kunna öppnas upp för BK4 till 2029 för att erhålla full effekt av HCT-fordon och bidraga till att de transportpolitiska målen kan nås. Ökad andel trafik och tyngre fordon gör att väganläggningen slits hårdare och då krävs mer underhåll samt potentiell förstärkning för att vidmakthålla anläggningens funktion för en ekonomisk hållbar nivå över dess livscykel. Detta har blivit allt viktigare i ljuset av att en stor andel av vägsystemet börjar att nå slutet på sin tekniska livslängd samtidigt som trafikbelastningen ökar och behovet av underhållsåtgärder är större än tillgänglig finansiering. Kunskap och erfarenheter om effekten av tyngre och längre fordon på vägkroppen är begränsad. Det har dock börjat komma indikationer från Finland att tyngre fordon, 76 ton som introducerades 2013, accelererar nedbrytningen av vägnätet. Ökad trafik påverkar också underhållskostnaderna genom att det är mer komplext att utföra underhållsåtgärder i högtrafikerade miljöer. I nuvarande nationell plan för Sveriges infrastruktur (2022–2033) har anslagen för Sveriges statliga vägunderhåll minskat med ca 7%. Denna minskning bedöms öka underhållsskulden från ca 24,5 Mdkr till nästan 75 Mdkr fram till 2033. Effekten blir att funktionen på den befintliga transportinfrastrukturen försämras samt potentiellt riskera att senarelägga planen för BK4-vägar.Syftet med projektet har varit att utvärdera effekten av miljövänliga transporter, HCT-fordon med multipla axlar, på olika typer av svenska vägöverbyggnader, genom rullande bärighetsmätning, RWD (Rolling Weight Deflectometer) samt viskoelastisk analys av dessa längre och tyngre fordon med fler axlar. Sverige har 2018 infört en helt ny bärighetsklass, BK4, som tillåter en maximal bruttovikt på 74 ton på utvalda delar av vägnätet. Denna uppgradering är positiv för näringslivet och samhället i stort men ställer högre krav på väganläggningen. Det finns ett stort tryck på att öppna upp en större del av vägnätet för BK4 samt ytterligare öka total bruttovikt genom längre fordon med fler axlar. Målet är att större delen av det strategiska vägnätet skall kunna öppnas upp för BK4 till 2029 för att erhålla full effekt av HCT-fordon och bidraga till att de transportpolitiska målen kan nås. Ökad andel trafik och tyngre fordon gör att väganläggningen slits hårdare och då krävs mer underhåll samt potentiell förstärkning för att vidmakthålla anläggningens funktion för en ekonomisk hållbar nivå över dess livscykel. Detta har blivit allt viktigare i ljuset av att en stor andel av vägsystemet börjar att nå slutet på sin tekniska livslängd samtidigt som trafikbelastningen ökar och behovet av underhållsåtgärder är större än tillgänglig finansiering. Kunskap och erfarenheter om effekten av tyngre och längre fordon på vägkroppen är begränsad. Det har dock börjat komma indikationer från Finland att tyngre fordon, 76 ton som introducerades 2013, accelererar nedbrytningen av vägnätet. Ökad trafik påverkar också underhållskostnaderna genom att det är mer komplext att utföra underhållsåtgärder i högtrafikerade miljöer. I nuvarande nationell plan för Sveriges infrastruktur (2022–2033) har anslagen för Sveriges statliga vägunderhåll minskat med ca 7%. Denna minskning bedöms öka underhållsskulden från ca 24,5 Mdkr till nästan 75 Mdkr fram till 2033. Effekten blir att funktionen på den befintliga transportinfrastrukturen försämras samt potentiellt riskera att senarelägga planen för BK4-vägar.