Air pollution concentrations in Swedish cities are among the lowest in Europe. Despite this, health impacts due to exposure to ambient air pollution is still an important issue and the concentration levels, especially of nitrogen dioxide (NO2) and particles (PM10 and PM2.5), occasionally exceed the air quality standards at street level in many urban areas. IVL Swedish Environmental Research Institute and the Section of Sustainable Health, Department of Public Health and Clinical Medicine at Umeå University have, on behalf of the Swedish EPA, performed a health impact assessment (HIA) for the year 2019. The population exposure to annual mean concentrations of NO2, PM10 and PM2.5 in ambient air has been quantified, and the health and associated economic consequences have been calculated based on these results. To allow application of known exposure-response functions for assessment of health effects this study exclusively focus on regional and urban background concentrations. Roadside concentrations are not addressed here. The results from this study show that background concentrations of the examined pollutants in 2019 were overall low, well below the environmental standards in most parts of the country. The background concentrations were also below the environmental objective for all examined pollutants. Nearly the entire Swedish population was exposed to concentrations below the environmental standards, and 98%, 90% and 89% was exposed to concentrations below the environmental objectives for NO2, PM10 and PM2.5 respectively. Exposure to the highest concentrations was found in the most polluted central parts of our largest cities.

Halterna av luftföroreningar i svenska städer är bland de lägsta i Europa. Trots detta överskrider föroreningshalterna i gaturum, särskilt kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10 och PM2.5), i vissa fall de miljökvalitetsnormer (MKN) för människors hälsa som gäller för utomhusluft. På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet och Avdelningen för hållbar hälsa, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet kvantifierat den svenska befolkningens exponering för halter i luft av NO2, PM2,5 och PM10 för år 2019, beräknat som årsmedelkoncentrationer. Även de samhällsekonomiska konsekvenserna av de uppskattade hälsoeffekterna har beräknats. För att kunna applicera kända dos-responsfunktioner för bedömning av hälsoeffekter från exponering för luftföroreningar har vi i den här studien fokuserat på halter i urban och regional bakgrundsmiljö. Halter i gaturum inkluderas inte. Resultaten visar att halter av de undersökta föroreningarna i bakgrundsluft år 2019 generellt var låga, med halter långt under respektive MKN i större delen av landet. Föroreningskoncentrationerna i bakgrundsluft låg också långt under preciseringarna i miljökvalitetsmålet Frisk Luft för alla undersökta föroreningar. Nästan hela den svenska befolkningen exponerades för koncentrationer under MKN, med 98 %, 90 % och 89 % utsatta för koncentrationer även under miljökvalitetsmålets preciseringar för NO2, PM10 och PM2.5. Exponeringen för de högst koncentrationerna sker i de mest centrala delarna av våra största städer.