The goal of the project was to assess fitness to drive, and specifically how alcohol intoxication interacts with driver attention and drowsiness. A test track and simulator study involved 35 participants driving in a simulator and on a test track while sober and under the influence of alcohol with increasing levels of breath alcohol content. The participants were recruited through word of mouth and a list of interested participants and underwent screening. The simulator consisted of a car seat and three screens, and the route involved driving through urban and suburban areas with other road users present. During the driving, participants were asked to perform a non-driving-related activity task. The test track was approximately 3.1 km long, and the vehicle used was equipped with three Smart Eye Driver Monitoring Systems and a Smart Eye Cabin Monitoring System. The participants in the study were equipped with heart rate measuring electrodes and filled out a background questionnaire before practicing driving the simulator or instrumented vehicle on the track while sober. Participants then drove a sober baseline trial in both settings before receiving the first dose of alcohol based on the Hume-Weyers formula, targeting 0.2 ‰. The participants underwent the procedure for three additional target levels of intoxication (0.5 ‰, 0.8 ‰, 1.0 ‰). In addition to the test track and simulator study, a field study with naturalistic driving in the city and outside of it was conducted. During the session, participants were allowed to use cruise control and were observed by a test leader who monitored the measuring equipment and made notes on the driver's behaviour, sleepiness level, and any unexpected events or deviations from expected driving behaviour. The data collected included video recordings of the driver's head and eye movements, recordings of the inside of the cabin and the driver's upper body, heart activity measurements and driving behaviour.

Rattfylla är ett stort trafiksäkerhetsproblem, eftersom även låga alkoholkoncentrationer ökar olycksrisken avsevärt och påverkar körningen negativt. Syftet med denna studie var att bedöma hur alkoholpåverkan interagerar med förarens uppmärksamhet och hur det påverkar lämpligheten att köra bil. Trettiofem deltagare körde i en simulator och på en testbana medan de var nyktra och under påverkan av alkohol med ökande alkoholhalt i utandningsluften (BrAC). Deltagarna rekryterades baserat på flera kriterier, inklusive ålder, kön, språkkunskaper, körupplevelse, hälsotillstånd och giltigt körkort. Ytterligare en datainsamling med 35 deltagare gjordes i fält. De insamlade data inkluderade videoupptagningar av förarens huvud- och ögonrörelser, inspelningar av insidan av kupén och förarens överkropp, hjärtaktivitet och körbeteende. Studien visade att uppmärksamhetsfördelning inte var tillräcklig för detektion av alkoholpåverkan, medan psykofysiologiska mått som fixeringstid och -hastighet samt saccad-amplituder var lämpliga kandidater för universell alkoholpåverkansdetektion. Blinkdynamiken visade också tydliga effekter av alkoholpåverkan. Placeringen av kameran bör beaktas för framtida algoritm-utveckling.