Bike lane width and cyclists’ behaviour : a method for assessing cyclists' perceived risk levels on bidirectional bike lanes
Language: English Summary language: Swedish Series: ExamensarbetePublication details: Stockholm : KTH Royal Institute of Technology, 2019Description: 59 sSubject(s): Online resources: Notes: Cykelfrämjandets stipendium 2020 Dissertation note: Examensarbete Abstract: The bicycle as a mode of transport has seen its importance rise and fall over the last century. Today, the bicycle has come to be viewed as a sustainable and healthy transport alternative, especially compared to personal car travel in the cities. Many municipalities are therefore now prioritizing cycling in their transport plans and diverting funds towards bicycle infrastructure. When many cities have the outspoken aim to increase cycling it becomes relevant to investigate what standard of bike lanes cyclists need to feel safe and comfortable. At the same time, space is often scarce in cities and many actors compete for it. The aim of this study was to investigate different standards of bidirectional bike lanes and investigate if they provide enough space for the needs of cyclists. A method was developed for evaluating cyclists’ behaviour using the theory of risk homeostasis and two risk-factors; speed and sideways position. An experimental design was also constructed and the results from the subsequent experiment implies that the two chosen risk markers could be useful in future studies relating to the design of bicycle infrastructure. A significant difference in the positioning of cyclists was found on different bike lane widths. The risk markers for sideways position show significant results at bidirectional bike lane widths below 2.4 meters. At such widths, cyclists seem to actively position themselves closer to the curb in the presence of oncoming cyclists. This is interpreted as a risk compensation which indicates that cyclists are not completely comfortable on that standard of bike lane.Abstract: Cykeln som transportmedel har sett sin popularitet variera stort det senaste århundradet. Idag ses cykeln som ett hållbart och hälsofrämjande transportmedel, framför allt i våra städer. Många kommuner har på senare år börjat prioritera cykeln som transportmedel och därtill allokerat medel för utbyggnaden av cykelinfrastrukturen. När fler aktörer satsar på att öka cyklingen uppstår behovet av att undersöka vilken standard av cykelbanor som cyklisterna behöver för att känna sig trygga och bekväma. Samtidigt är ofta utrymmet i städerna begränsat och flera aktörer tävlar om att få nyttja staden. Syftet med denna studie var att undersöka olika standarder av cykelbanor och se om de tillgodoser cyklisternas utrymmesbehov. En metod utvecklades för att utvärdera cyklisters beteende på olika standarder av dubbelriktade cykelbanor med hjälp av riskhomeostasteorin och två riskmarkörer; sidledsposition och hastighet. En experimentdesign utvecklades och experimentet genomfördes. Resultaten tyder på att metoden fungerar och kan vara till nytta i framtida studier gällande cyklisters behov, relaterat till designen av cykelinfrastruktur. Resultaten visar att cyklisterna placerar sig längre från kanten på cykelbanan ju bredare den är. En statistiskt signifikant skillnad i sidledsposition uppmättes också vid möten av andra cyklister när bredden på cykelbanan sjönk till under 2,4 meter. Vid dessa bredder placerade sig cyklisterna aktivt närmare kanten vid möten. Resultatet tolkas som en form av riskkompensation och indikerar att cyklisterna inte är helt trygga på cykelbanor av den bredden.Cykelfrämjandets stipendium 2020
Examensarbete
The bicycle as a mode of transport has seen its importance rise and fall over the last century. Today, the bicycle has come to be viewed as a sustainable and healthy transport alternative, especially compared to personal car travel in the cities. Many municipalities are therefore now prioritizing cycling in their transport plans and diverting funds towards bicycle infrastructure. When many cities have the outspoken aim to increase cycling it becomes relevant to investigate what standard of bike lanes cyclists need to feel safe and comfortable. At the same time, space is often scarce in cities and many actors compete for it. The aim of this study was to investigate different standards of bidirectional bike lanes and investigate if they provide enough space for the needs of cyclists. A method was developed for evaluating cyclists’ behaviour using the theory of risk homeostasis and two risk-factors; speed and sideways position. An experimental design was also constructed and the results from the subsequent experiment implies that the two chosen risk markers could be useful in future studies relating to the design of bicycle infrastructure. A significant difference in the positioning of cyclists was found on different bike lane widths. The risk markers for sideways position show significant results at bidirectional bike lane widths below 2.4 meters. At such widths, cyclists seem to actively position themselves closer to the curb in the presence of oncoming cyclists. This is interpreted as a risk compensation which indicates that cyclists are not completely comfortable on that standard of bike lane.
Cykeln som transportmedel har sett sin popularitet variera stort det senaste århundradet. Idag ses cykeln som ett hållbart och hälsofrämjande transportmedel, framför allt i våra städer. Många kommuner har på senare år börjat prioritera cykeln som transportmedel och därtill allokerat medel för utbyggnaden av cykelinfrastrukturen. När fler aktörer satsar på att öka cyklingen uppstår behovet av att undersöka vilken standard av cykelbanor som cyklisterna behöver för att känna sig trygga och bekväma. Samtidigt är ofta utrymmet i städerna begränsat och flera aktörer tävlar om att få nyttja staden. Syftet med denna studie var att undersöka olika standarder av cykelbanor och se om de tillgodoser cyklisternas utrymmesbehov. En metod utvecklades för att utvärdera cyklisters beteende på olika standarder av dubbelriktade cykelbanor med hjälp av riskhomeostasteorin och två riskmarkörer; sidledsposition och hastighet. En experimentdesign utvecklades och experimentet genomfördes. Resultaten tyder på att metoden fungerar och kan vara till nytta i framtida studier gällande cyklisters behov, relaterat till designen av cykelinfrastruktur. Resultaten visar att cyklisterna placerar sig längre från kanten på cykelbanan ju bredare den är. En statistiskt signifikant skillnad i sidledsposition uppmättes också vid möten av andra cyklister när bredden på cykelbanan sjönk till under 2,4 meter. Vid dessa bredder placerade sig cyklisterna aktivt närmare kanten vid möten. Resultatet tolkas som en form av riskkompensation och indikerar att cyklisterna inte är helt trygga på cykelbanor av den bredden.