Härtill 4 uppsatser

Diss. (sammanfattning) Malmö : Malmö universitet, 2023

Pågående miljö och klimatförändringar har fört upp transporter och transportsystem på den politiska dagordningen, och både forskare och planerare försöker utveckla och implementera åtgärder som innebär ett skifte från bil till hållbara transportslag som till exempel cykel. Cykeln är ett hållbart transportslag och det finns stor potential att ersätta bilen med cykel för kortare resor, men också som transportsätt till närmaste tåg- eller busstation. En lyckad integrering av kollektivtrafik och cykel (så kallad bike-and-ride) har potentialen att kunna förbättra stadsmiljön, individuell hälsa och välbefinnande. Friheten att vara mobil, det vill säga att förflytta sig fritt, är viktig ur flera aspekter, och flertalet studier visar att en begränsad rörlighet har stor negativ påverkan på individen. Denna avhandling bidrar på två sätt till att utveckla forskningsfältet. Det första bidraget handlar om att många studier om cykling har fokuserat på antingen infrastrukturens betydelse, det vill säga kvaliteten på cykelbanorna, och hur korsningar för cyklister är utformade, eller på mätbara faktorer som restid och längd. Användarorienterade perspektiv som attityd till att cykla, vanor kopplade till cykling och värderingar av cykling som transportslag har inte har studerats i samma omfattning. Denna avhandling utgör därför ett bidrag till denna användarorienterade forskning. Det andra bidraget handlar om att till skillnad från befintlig forskning som har det faktiska resandet som undersökningsobjekt och studerar vilka resvanor och resmönster som kan observeras utifrån hur individer uppger att de reser, undersöks i den här avhandlingen det potentiella resandet, d.v.s. resande som inte nödvändigtvis kommer att genomföras.

Cycling offers well-recognized and wide-ranging benefits for individuals’ well-being and the sustainability of society. A transition from motorized transport modes to cycling holds promises for mitigating both environmental and social challenges that today's societies face. However, realizing the benefits of cycling requires effective policies that deliver increased and inclusive cycling. This thesis aims to contribute to the development of such policies by providing insights into what could make cycling achievable for more diverse social groups through engaging with theoretical perspectives from transport geography, the mobilities paradigm and social justice. In doing so the thesis examines the various elements that constitute an individual’s potential to use a bicycle and the connected inequalities. The thesis employs conceptions of accessibility and motility in combination with measures of inequality to examine the socio-spatial inequalities in cycling potentials. The first paper designs a new composite indicator based on Theil’s index of inequality and accessibility measures to study inequalities in bike-and-ride opportunities in Malmö. The second paper develops a quantitative operationalization of cycling motility by applying GIS-based and statistical analyses to empirical data collected using a survey study. Specifically, cycling motility is operationalized along three dimensions of access, competence, and appropriation. This is done by measuring cycling-related material and non-material, as well as objective and subjective factors related to individuals and their social, cultural, and geographical environment. The subsequent papers put the concept of cycling motility in practice. The third paper builds on the approach developed in the second paper and examines inequalities in the cycling motility across different social groups from the three-dimensional justice lens of Nancy Fraser. Finally, the fourth paper provides insights into the relationships between individuals’ cycling motility and their realized mobility.