Den globala sjöfartssektorn har genom FN:s sjöfartsorganisation IMO (International Maritime Organization) antagit tydliga mål för att påskynda en reducering av koldioxidutsläppen från branschen. Samtidigt visar prognoser på en allt högre energianvändning från sjöfarten och ett fortsatt fossilberoende. Det står klart att användningen av alternativa bränslen inte kommer vara tillräcklig för att reducera koldioxidutsläppen i den grad som är nödvändig för att leva upp till de satta miljömålen och ytterligare tekniker måste till. En potentiell lösning på denna problematik är en bredare användning av CCS- eller CCU tekniker (Carbon Capture and Storage/Utilization) ombord fartyg som enkelt beskrivet innebär att man fångar in koldioxid för att senare lagra den i någon form av slutförvar eller använda koldioxiden på nytt. Flera olika CCS/CCU-tekniker är nu under utveckling men ett återkommande problem är frågan om hur man ska hantera och förvara den koldioxid man fångar in. I denna förstudie vill projektgruppen utreda möjligheten att introducera en ny form av CCU inom sjöfarten som ännu enbart har blivit testad på landbaserade applikationer, nämligen karbonatiseringsbaserad CCU. Denna teknik skulle potentiellt kunna lösa problematiken med hanteringen av den infångade koldioxiden genom att man genom en kemisk reaktion binder in koldioxiden och skapar kalciumkarbonater. Denna förstudie syftar till att utreda hur denna CCU teknik skulle kunna anpassas för att användas ombord olika fartygssegment, identifiera tekniska och regulatoriska hinder och möjligheter samt utreda olika nya värdekedjor och cirkulära affärsmodeller kopplade till en maritim tillämpning av CCU-systemet. Målet med förstudien är att ta fram ett underlag som senare kan användas för ett praktiskt fortsättningsprojekt där tekniken testas i verklig miljö.

The global shipping sector has, through the International Maritime Organization, adopted clear goals to accelerate the reduction of carbon dioxide emissions from the industry. At the same time, forecasts show an increasing use of energy from the shipping sector and a continued dependence on fossil fuels. It is clear that the use of alternative fuels will not be sufficient to reduce carbon dioxide emissions to the necessary extent. A potential solution to this problem is a wider use of CCS- or CCU (Carbon Capture and Storage/Utilization) technologies on board ships, which in a simply described means that carbon dioxide is captured and later stored in some form of final storage. Several different CCS/CCU technologies are now under development, but a recurring problem is the question of how to handle and store the carbon dioxide that is captured. In this feasibility study, the project group wants to investigate the possibility of introducing a new form of CCU in shipping that has only been tested on land-based applications, namely carbonation-based CCS. This technology could potentially solve the problem of handling the captured carbon dioxide by binding the carbon dioxide through a chemical reaction and creating calcium carbonates. This feasibility study aims to investigate how this CCU technology could be adapted to be used on board different ship segments, identify technical and regulatory barriers and opportunities, and investigate various new value chains and circular business models linked to a maritime application of the CCU system. The aim of the feasibility study is to produce a basis that can later be used for a practical continuation project where the technology is tested in a real environment.