Skogsbrukets transporter av timmer och massaved sker till stor del på enskilda vägar. Dessa vägar går i många fall över mark med flera olika ägare. För att fördela kostnaderna för vägunderhållet finns det olika modeller. Generellt fördelas kostnaden efter vägens nytta där en markägare betalar en andel baserat på nyttjad vägsträcka och transporterad vikt/volym. För att göra fördelningen av kostnaderna transparant och ge markägarna möjligheter till simuleringar, testade Skogforsk i samarbete med Södra, tre olika digitala modeller för analys och fördelning av vägkostnader. Övningen genomfördes som ett digitalt möte där Skogforsk presenterade tre modeller för kostnadsfördelning och tjänstemän från Södra tog sig rollen som markägare/tjänsteman. Underlag för övningen skapades från en verklig fastighet med beståndsregister men med fiktiva brukningsenheter. I den första delen av övningen jämfördes två olika fördelningsmodeller för långsiktig kostnadsfördelning. En båtnadsberäkning där kostnadsfördelningen påverkades av under vilken period markägaren planera åtgärderna jämfördes med tonkilometer-metoden där transportmängden enbart påverkas av om det är produktiv skogsmark eller inte. Den andra delen av övningen var inriktad på upprustning och ökad tillgänglighet.

Most forestry transports of sawlogs and pulpwood involve transport on private roads. In many cases, these roads cross forest land with multiple owners, and various models are used to allocate the costs of road maintenance. In general, maintenance costs are allocated according to the benefit provided by the road, where the landowner pays a proportion based on the length of their road section and the transported weight/volume. In collaboration with Södra, Skogforsk tested three digital models for analysis and allocation of road costs. The aim of the models was to increase transparency in cost allocation and to enable simulations for landowners. The exercise was performed as a digital Teams meeting, where Skogforsk presented the three models for cost allocation and forest professionals from Södra took on the role of landowner/forest professional. Data for the exercise was created from an actual property with stand registers, but with fictional forest management units. In the first part of the exercise, two models for long-term cost allocation were compared. In the first model, costs were allocated in relation to the length of the period in which the landowner is planning maintenance measures. The result was compared with the tonne-kilometers method, where the only influence on transport quantity is whether or not the forest is in production. The second part of the exercise was focused on road upgrades and increased accessibility.