I detta arbete behövs en enhetlig begreppsapparat och en gemensam förståelse bland transportpolitikens aktörer, av hur tillgänglighet kan definieras och kvantifieras. Vi har därför försökt att bidra till en sådan gemensam förståelse genom att kartlägga och systematisera definitioner av tillgänglighet, dess ingående komponenter, och användningen av olika tillgänglighetsmått. Vi presenterar ett analytiskt konceptuellt ramverk, redovisar styrkor och svagheter för olika tillgänglighetsmått och ger några rekommendationer för deras användning. Rapporten är fokuserad på fysisk tillgänglighet, men vi pekar också på att det finns ett stort och växande behov av att beskriva så kallad virtuell tillgänglighet, som på olika sätt påverkar den fysiska. Detta behöver analyseras vidare.

Accessibility has numerous areas of application as a term in the transport field, such as in connection with choosing the localisation of enterprises, forecasting demand for travel, prioritising infrastructure projects, planning future land use and studying distributional effects. It is, in other words, a key term in clarifying the form and function of a city or region. We have identified four main areas of application for accessibility analyses. Accessibility can be measured in many different ways. In the research, much effort has been expended to design various types of metrics with different properties so as to be able to quantify accessibility as accurately as possible. Some of these metrics are easy to calculate and communicate, while others may be more complicated – both to calculate and to explain to a wider audience. However, use of the more complicated metrics may be justified given they are based on a solid scientific foundation. This means that the analysis and its purposeshould lead the way when choosing accessibility metrics. There are essentially six types of accessibility metrics, which have different focuses and illustrate different perspectives.