Separata bilagor till slutrapporten.

Shopping online for clothes has become the norm for many and the energy use from shopping online versus shopping in-store is hotly debated. However, these debates often neglect to take into account product returns. With return rates ranging between 20-80%, depending on clothing type, consumer type and geographical area, the energy use associated with returns is substantial. Energy use is involved in transporting all the returns packages back to the retailer; journeys by commercial vehicles (vans for local journeys and heavy goods vehicles for the longer, trunking, journeys), and also individuals who often take their return to a collection point by car. Energy is also involved in sorting, processing, re-packaging and sometimes disposing of the returned products. The challenge is to reduce the energy use inherent in the whole returns process. The project does this by analysing consumers’ attitudes towards returns and returns policies to find out why they make so many returns and by analysing their travel behaviour when making these returns. It also seeks to link personality values to returns to indicate how returns policies need to be devised to minimise them. The methodology used to assess these issues included multiple surveys.

Att handla kläder på Internet har för många konsumenter blivit det vanligaste sättet att handla kläder på. Energianvändningen som följer av att handla kläder på Internet jämfört med att att handla kläder i fysiska butiker är en omdiskuterad fråga. I diskussionen bortses ofta ifrån konsekvenserna av de omfattande klädreturerna som internethandeln medför. Mellan 20-80% av de inhandlade kläderna online beroende på klädesplagg, och typ av konsument och geografiskt område, returneras. Klädreturerna leder till en betydande energianvändning. Energi förbrukas dels för att samordnat transportera alla returpaket i lastbilar tillbaka till handlarna, dels när konsumenterna själva transporterar returpaket till det lokala inlämningsstället. Användning av energi behövs också när de returnerade varorna skall sorteras, behandlas, ompaketeras och ibland förstöras. Utmaningen är att minska antalet returner och miljökonsekvenserna av returer. Projektet gör detta genom att analysera konsumenters attityder till returer, returriktlinjer och motiven bakom kläldreturer samt genom att analysera konsumenters transportmönster vid returer. Projektet avser även undersöka relationen mellan konsumenters personlighetsfaktorer och returer för att undersöka hur returriktlinjer kan utformas för att minimera antalet returer. För att undersöka dessa frågor har tre omfattande enkätstudier genomförts.