Härtill 5 uppsatser

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2021

The adoption of building information modeling (BIM) in the architecture, engineering, and construction (AEC) industry is changing the way informa-tion regarding the built environment is created, stored, and exchanged. In short, documents are replaced with databases, processes are automated, and timelines become more circular with an emphasis on managing the life cycles of all manufactured objects. This has both direct and indirect consequences for the fields of geodesy and geographic information. Although geodesy and surveying have played a vital role in the construction process for a long time, new data standards and higher degrees of prefabrication and automation in the actual construction means that the topic of georeferencing must be revisited. In addition, using object oriented data structures means that semantic information must be inferred from geodata such as point clouds and images in order to adequately document existing assets. This thesis addresses the handling of 3D spatial information by analyzing different georeferencing methods and metadata used to describe the quality and characteristics of geodata.The outcomes include a recommendation for how the open BIM standard Industry Foundation Classes (IFC) could be extended to support more robust georeferencing, a suggestion that all standards and exchange formats used forthe built environment should include metadata for tolerance and uncertainty, and a framework that can describe characteristics of 3D spatial data that are not covered by conventional geographic metadata.

Införandet av building information modeling (BIM) påverkar informationshanteringen för alla skeden inom den byggda miljöns livscykel; från projektering och konstruktion till underhåll och slutligen avveckling. I korthet är syftet med BIM att ersätta dokumentbaserad kommunikation med modeller, databaser och automatiserade processer. Detta har både direkta och indirekta konsekvenser för områdena geodesi och geoinformatik. Geodesi har länge haft en viktig roll inom byggprocessen, och detta är inget som ändras av BIM-införandet. Nya standarder och mer automatiserade arbetssätt ger dock frågor kring georeferering och geodetiska metadata förnyad relevans. Utöver det så kräver ett objektorienterat arbetssätt att semantik kan utläsas ur insamlade geodata för att möjliggöra modellering av existerande byggnadsverk och anläggningar. I den här avhandlingen analyseras olika georefereringsmetoder samt de metadata som vanligtvis används för att beskriva geodatakvalitet. Resultaten visar att den öppna BIM-standarden Industry Foundation Classes (IFC) kan utökas för att möjliggöra mer robust georeferering. Flertalet standarder som hanterar spatiala data för den byggda miljön saknar också möjlighet att uttrycka kvalitetsmåtten tolerans och osäkerhet. Avhandlingen presenterar även ett ramverk som kan beskriva geometriska egenskaper hos 3D spatiala data som inte täcks av traditionella metadata.