Välkommen till Transportbibliotekets katalog

Normalvy MARC-vy

Utveckling av metoder för sprickbegränsning av hårdnande betong : slutrapport

Av: Medverkande: Serie: SBUF ; 13630Utgivningsinformation: [Stockholm] : SBUF – Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, 2024Beskrivning: 34 s. + 6 bilagorÄmnen: Onlineresurser: Anmärkning: Bilagor: 1 Analysmetodik och materialmodeller vid inmätning ung betongs egenskaper för beräkning av temperatur, hållfasthet och spänningar under härdningsförlopp. 2 Spänningsberäkningar, metodik och kriterier. 3 Egenspänningar i tidig ålder av temperaturrörelser och krympning. 4 Thermal Crack Risk Estimations. 5 Thermal crack risk at early ages, effect of material parameters for environmentally friendly concretes. 6 Inkomna synpunkter och kommentarer från referensgruppen. Separat bilaga till huvudrapporten: 7 Utveckling av metoder för sprickbegränsning av hårdnande betong. Sammanfattning: Trafikverket äger, förvaltar och underhåller över 16 000 vägbroar och lika många - om inte mer - finns i annan ägarregi, t.ex. kommuner. Därtill räknas alla järnvägsbroar. Att minimera förekomsten av temperaturframkallade sprickor i dessa betongkonstruktioner och liknande strukturer vid t.ex. stom- och industribyggande har varit en självklarhet sedan Trafikverket 1994 introducerade krav i dåvarande Bronormen (nu Anl AMA) - den ”Svenska Sprickmodellen” etablerades. Den svenska sprickmodellen inarbetades i Anläggnings AMA med tre möjliga prognosmetoder för sprickriskberäkning och för framtagning av arbetsbeskrivning med eventuella åtgärder om sprickrisken är för hög: 1) temperaturkrav inom betongen 2) sprickrisker enligt diagram för typfall, 3) sprickriskberäkningar med datorprogram. För att möta klimatkrav kommer betong med över 30 % lägre CO2-belastning relativt tidigare anläggningsbetonger att användas i nära framtid (och görs redan nu vid skrivandet av rapporten). Då förändras betongens egenskaper och metod 1 och 2 enligt AMA för begränsning av sprickor är inte längre giltiga. Analysmetod 3 kommer att vara tillämpbar, men existerande standardparametrar till programmen gäller inte. Huvudproblematiken vid start av projektet var således att Den Svenska Sprickmodellen, med dess metoder och materialparametrar kan inte användas fullt ut när krav på minskad miljöbelastning ställs. Övergripande syftet i projektet har varit att skapa förutsättningar för sprickfria konstruktioner med miljövänliga material- och utförandelösningar.
Exemplartyp: Rapport, konferenser, monografier
Inga fysiska exemplar för denna post

Bilagor: 1 Analysmetodik och materialmodeller vid inmätning ung betongs egenskaper för beräkning av temperatur, hållfasthet och spänningar under härdningsförlopp. 2 Spänningsberäkningar, metodik och kriterier. 3 Egenspänningar i tidig ålder av temperaturrörelser och krympning. 4 Thermal Crack Risk Estimations. 5 Thermal crack risk at early ages, effect of material parameters for environmentally friendly concretes. 6 Inkomna synpunkter och kommentarer från referensgruppen. Separat bilaga till huvudrapporten: 7 Utveckling av metoder för sprickbegränsning av hårdnande betong.

Trafikverket äger, förvaltar och underhåller över 16 000 vägbroar och lika många - om inte mer - finns i annan ägarregi, t.ex. kommuner. Därtill räknas alla järnvägsbroar. Att minimera förekomsten av temperaturframkallade sprickor i dessa betongkonstruktioner och liknande strukturer vid t.ex. stom- och industribyggande har varit en självklarhet sedan Trafikverket 1994 introducerade krav i dåvarande Bronormen (nu Anl AMA) - den ”Svenska Sprickmodellen” etablerades. Den svenska sprickmodellen inarbetades i Anläggnings AMA med tre möjliga prognosmetoder för sprickriskberäkning och för framtagning av arbetsbeskrivning med eventuella åtgärder om sprickrisken är för hög: 1) temperaturkrav inom betongen 2) sprickrisker enligt diagram för typfall, 3) sprickriskberäkningar med datorprogram. För att möta klimatkrav kommer betong med över 30 % lägre CO2-belastning relativt tidigare anläggningsbetonger att användas i nära framtid (och görs redan nu vid skrivandet av rapporten). Då förändras betongens egenskaper och metod 1 och 2 enligt AMA för begränsning av sprickor är inte längre giltiga. Analysmetod 3 kommer att vara tillämpbar, men existerande standardparametrar till programmen gäller inte. Huvudproblematiken vid start av projektet var således att Den Svenska Sprickmodellen, med dess metoder och materialparametrar kan inte användas fullt ut när krav på minskad miljöbelastning ställs. Övergripande syftet i projektet har varit att skapa förutsättningar för sprickfria konstruktioner med miljövänliga material- och utförandelösningar.