Sedan 2006 har Skogforsk arbetat med utvecklingen av längre och tyngre virkesfordon i syfte att minska bränsleförbrukningen, och därmed emissionerna, inom skogsbruket. Arbetet har inte bara omfattat de tekniska lösningarna utan i minst lika hög grad att få till ett vägnät där dessa fordon får köra utan krav på särskilda tillstånd. Sedan 2018, då Trafikverket fick mandat från regeringen att på allvar implementera ett riksomfattande vägnät för BK4, har Skogforsk, via ETT-projektet, följt utvecklingen av BK4-vägnätet. Ett stort fokus i sammanhanget har varit att identifiera så kallade flaskhalsar, det vill säga kortare vägsträckor (oftast mindre än 5 km) som inte uppgraderats till BK4 och därmed skapar onödiga hinder för transporterna. Den föreliggande studien baseras på vägdata hämtade från Trafikverkets ”Lastkajen” (2024-01-19) samt positionsdata och virkesmängder för samtliga mottagningsplatser från Biometria för virkesåret 2022. Av de 1 522 mottagningsplatserna valdes de 129 som hanterat minst 200 000 m3fub biomassa under 2022, att ingå i studien. Totalt omfattar det statliga vägnätet omkring 10 600 mil, varav 330 mil respektive 66 mil är BK2 respektive BK3. De övriga 10 200 milen är BK1, BK4 eller BK4s, fortsättningsvis sammanfattat som det ”tunga vägnätet”. Motsvarande siffror med kommunal väghållning är 4 000 mil totalt, varav 2 400 mil respektive 5 mil är BK2 respektive BK3 och övriga 1 600 mil är BK1 eller BK4.

Since 2006, Skogforsk (the Forestry Research Institute of Sweden) has been working on the development of longer and heavier timber vehicles with the aim of reducing fuel consumption and thereby emissions in forestry. The work has not only included technical solutions – at least as important has been to achieve a road network where these vehicles are allowed to drive. Since 2018, when the Swedish Transport Administration received a mandate from the government to implement a national road network for BK4, Skogforsk has followed the development of the BK41 road network via the ETT project. A major focus has been on identifying bottlenecks, i.e. short stretches of road (usually less than 5 km) that have not been upgraded to BK4 and that create unnecessary obstacles to transport. This study is based on road data retrieved from the Swedish Transport Administration's Lastkajen system on 19 January 2024, as well as Biometria data for 2022 on geographical positions and timber quantities for all delivery points. Of the 1,522 delivery points, the 129 that handled at least 200,000 m3sub of biomass in 2022 were selected for inclusion in the study. The state road network comprises about 106,000 km, of which 3,300 km are classed BK2 and 660 km BK3. The other 102,000 km are BK1 or BK4, referred to in the report as the "heavy road network". The corresponding figures for roads with municipal maintenance are 40,000 km in total, of which 24,000 km are BK2 and 50 km are BK3. The remaining 16,000 km are BK1 or BK4.