Welcome to the National Transport Library Catalogue

Normal view MARC view

Kapacitet i nätverk 2 – KAIN 2 : slutrapport

By: Contributor(s): Series: TRITA-ABE-RPT ; 256Publication details: Stockholm : KTH Royal Institute of Technology, 2024Description: 19 sSubject(s): Online resources: Summary: För att säkerställa ett pålitligt, robust och effektivt transportsystem på järnväg där utrymmet är begränsat och önskemålet om plats högt, är kapacitetsanalys en viktig del. Syftet med kapacitetsanalys är att estimera trafikmängden som kan trafikera en viss infrastruktur. På så sätt kan flaskhalsar identifieras och planering och optimering av systemet kan förbättra systemets utnyttjande. KAIN 2 vidareutvecklar den metodprototyp för tidtabellsoberoende kapacitetsanalys av såväl stationer som linjer som togs fram i föregångsprojektet KAIN. Metoden ska vidareutvecklas och förbättras med fokus på analys av stationer och att kunna appliceras på enkelspår. Även validering, gradering och visualisering ingår i projektet. Projektet syftar till att förbättra kapacitetsberäkningarna som på längre sikt kan ge positiva effekter i form av bättre punktlighet och förutsägbarhet för Trafikverket, järnvägsföretagen och kunderna. Metoden ska kunna användas både för analys av befintlig infrastruktur och för framtida utformningar och tidtabeller. Mer konkret kan projektet sammanfattas till dessa delar: 1. Vidareutveckling av stationsmodellen från föregående KAIN projekt där tågvändningar på stationer implementeras samt en funktion för alternativa tågvägar genom stationer tas fram. Syftet med dessa tillägg är att kopplade tågrörelser ska hållas ihop i den utbyggda modellen och att se om det går att få en bättre komprimering som tar hänsyn till stationens flexibilitet med avseende på att tåg kan använda olika spår. 2. Implementera beräkningar för enkelspår i modellen. Modellen ska även fungera för enkelspår och ta hänsyn till enkelspårspecifika egenskaper så som mötesstationer med samtidig infart och ej samtidig infart. 3. Validering av kapacitetsutnyttjandet för linjer jämförs mot Trafikverkets befintliga modell. För stationer finns ingen tidigare modell och validering sker därför genom analys av flera stationer med olika komplexitet och utifrån empiriska erfarenheter. 4. En karta tas fram för Sveriges järnvägsnät där kapacitetsutnyttjande för både linjer och stationer illustreras.
Item type: Reports, conferences, monographs
No physical items for this record

För att säkerställa ett pålitligt, robust och effektivt transportsystem på järnväg där utrymmet är begränsat och önskemålet om plats högt, är kapacitetsanalys en viktig del. Syftet med kapacitetsanalys är att estimera trafikmängden som kan trafikera en viss infrastruktur. På så sätt kan flaskhalsar identifieras och planering och optimering av systemet kan förbättra systemets utnyttjande. KAIN 2 vidareutvecklar den metodprototyp för tidtabellsoberoende kapacitetsanalys av såväl stationer som linjer som togs fram i föregångsprojektet KAIN. Metoden ska vidareutvecklas och förbättras med fokus på analys av stationer och att kunna appliceras på enkelspår. Även validering, gradering och visualisering ingår i projektet. Projektet syftar till att förbättra kapacitetsberäkningarna som på längre sikt kan ge positiva effekter i form av bättre punktlighet och förutsägbarhet för Trafikverket, järnvägsföretagen och kunderna. Metoden ska kunna användas både för analys av befintlig infrastruktur och för framtida utformningar och tidtabeller. Mer konkret kan projektet sammanfattas till dessa delar: 1. Vidareutveckling av stationsmodellen från föregående KAIN projekt där tågvändningar på stationer implementeras samt en funktion för alternativa tågvägar genom stationer tas fram. Syftet med dessa tillägg är att kopplade tågrörelser ska hållas ihop i den utbyggda modellen och att se om det går att få en bättre komprimering som tar hänsyn till stationens flexibilitet med avseende på att tåg kan använda olika spår. 2. Implementera beräkningar för enkelspår i modellen. Modellen ska även fungera för enkelspår och ta hänsyn till enkelspårspecifika egenskaper så som mötesstationer med samtidig infart och ej samtidig infart. 3. Validering av kapacitetsutnyttjandet för linjer jämförs mot Trafikverkets befintliga modell. För stationer finns ingen tidigare modell och validering sker därför genom analys av flera stationer med olika komplexitet och utifrån empiriska erfarenheter. 4. En karta tas fram för Sveriges järnvägsnät där kapacitetsutnyttjande för både linjer och stationer illustreras.