Welcome to the National Transport Library Catalogue

Normal view MARC view

Everyday leisure travel : understanding car use for social and recreational trip purposes

By: Language: English Summary language: Swedish Series: Bulletin / Lund University, Faculty of Engineering, Department of Technology and Society ; 336Publication details: Lund : Lund University, 2025Description: 97 sISBN:
  • 9789181043778
Subject(s): Online resources: Notes: Härtill 5 uppsatser Dissertation note: Diss. (sammanfattning) Lund : Lunds universitet, 2025 Summary: The aim of this thesis is to contribute to the understanding of everyday leisure travel for social and recreational trip purposes by describing and problematising car use for such trips. Leisure trips are a significant contributor to greenhouse gas emissions and reductions are needed to mitigate climate change. Technical solutions, such as electric vehicles, contribute but research has demonstrated that behaviour change is also needed. Travel behaviour is therefore the focus of the thesis. The thesis includes five research papers with different focus and method. The first paper describes characteristics of leisure travel based on travel survey data and creates an understanding of the variation between societal groups and leisure trip purposes. The first paper is followed by two segmentation studies, one based on qualitative interview data and the other on quantitative travel survey data. Both studies focus on mode choice for leisure travel and provide clues to the possibility for different groups to change to less car-oriented leisure travel. The fourth paper learns from changes in leisure travel behaviour due to the COVID-19 pandemic. Methodological challenges, such as assigning the correct number of trips and kilometres travelled for leisure purposes in trip chains, are explored in the fifth paper. The discussion revolves around three themes. First, challenges on how to define and measure everyday leisure trips make it difficult to categorise leisure trips in travel surveys. For example, leisure trips often have more than one purpose. Second, insights into mode choice behaviour reveal how flexibility is highly valued for leisure trips in particular. However, knowing flexibility is available is more important than being able to go by car at any time. Third, the thesis shows that it is important to match public transport supply with leisure travel needs and improve the possibility of carrying and storing things without a car.Summary: Det är viktigt för vårt välbefinnande att delta i fritidsaktiviteter. En del av dem kan vi genomföra hemma medan andra kräver en resa. Det vardagliga fritidsresande som studeras i den här avhandlingen omfattar såväl sociala resor för att träffa familj, släkt och vänner som rekreationsresor för motion och friluftsliv, underhållning och kultur samt att gå på restaurang och café. Bilen har många fördelar för fritidsresor och används därför i stor utsträckning. Samtidigt har bilresandet negativa effekter på vår hälsa, tar mycket plats i anspråk samt påverkar miljö och klimat. Trots att elbilen är på frammarsch finns det även ett behov av att minska bilresandet. Fritidsresor står för så mycket som en tredjedel av alla kilometer med bil i Sverige. Ändå har dessa resor tidigare inte fått lika stor uppmärksamhet som exempelvis arbetsresor, tjänsteresor och semesterresor, varken i debatten eller i planeringen. I denna avhandling riktas därför strålkastarljuset mot vardagliga fritidsresor. Syftet är att öka kunskapen om dessa resor utifrån en önskan om att på sikt bättre förstå hur bilanvändningen kan minskas till fördel för andra färdsätt såsom gång, cykel, elsparkcykel, anropsstyrd trafik och traditionell kollektivtrafik. Detta görs genom att studera utmaningar med att definiera och mäta fritidsresande, vilka faktorer som påverkar färdmedelsvalet för fritidsresor samt vilken roll fritidsresornas egenskaper spelar i valet av åtgärder som kan minska bilresandet. Avhandlingen pekar på svårigheter med att tydligt definiera vardagligt fritidsresande, vilket påverkar möjligheten att med precision mäta fritidsresandets omfattning. För de som svarar på resvaneundersökningar är det ibland svårt att skilja fritidsärenden från inköps- och serviceärenden och semesterresor. Dessutom har fritidsresor ofta mer än ett ärende, till exempel att träffa vänner och gå på restaurang. Sammantaget leder detta till att många svarar övrigt istället för ett att ange ett specifikt ärende, vilket innebär att fritidsresandet blir underrapporterat i resvaneundersökningar.
Item type: Dissertation
No physical items for this record

Härtill 5 uppsatser

Diss. (sammanfattning) Lund : Lunds universitet, 2025

The aim of this thesis is to contribute to the understanding of everyday leisure travel for social and recreational trip purposes by describing and problematising car use for such trips. Leisure trips are a significant contributor to greenhouse gas emissions and reductions are needed to mitigate climate change. Technical solutions, such as electric vehicles, contribute but research has demonstrated that behaviour change is also needed. Travel behaviour is therefore the focus of the thesis. The thesis includes five research papers with different focus and method. The first paper describes characteristics of leisure travel based on travel survey data and creates an understanding of the variation between societal groups and leisure trip purposes. The first paper is followed by two segmentation studies, one based on qualitative interview data and the other on quantitative travel survey data. Both studies focus on mode choice for leisure travel and provide clues to the possibility for different groups to change to less car-oriented leisure travel. The fourth paper learns from changes in leisure travel behaviour due to the COVID-19 pandemic. Methodological challenges, such as assigning the correct number of trips and kilometres travelled for leisure purposes in trip chains, are explored in the fifth paper. The discussion revolves around three themes. First, challenges on how to define and measure everyday leisure trips make it difficult to categorise leisure trips in travel surveys. For example, leisure trips often have more than one purpose. Second, insights into mode choice behaviour reveal how flexibility is highly valued for leisure trips in particular. However, knowing flexibility is available is more important than being able to go by car at any time. Third, the thesis shows that it is important to match public transport supply with leisure travel needs and improve the possibility of carrying and storing things without a car.

Det är viktigt för vårt välbefinnande att delta i fritidsaktiviteter. En del av dem kan vi genomföra hemma medan andra kräver en resa. Det vardagliga fritidsresande som studeras i den här avhandlingen omfattar såväl sociala resor för att träffa familj, släkt och vänner som rekreationsresor för motion och friluftsliv, underhållning och kultur samt att gå på restaurang och café. Bilen har många fördelar för fritidsresor och används därför i stor utsträckning. Samtidigt har bilresandet negativa effekter på vår hälsa, tar mycket plats i anspråk samt påverkar miljö och klimat. Trots att elbilen är på frammarsch finns det även ett behov av att minska bilresandet. Fritidsresor står för så mycket som en tredjedel av alla kilometer med bil i Sverige. Ändå har dessa resor tidigare inte fått lika stor uppmärksamhet som exempelvis arbetsresor, tjänsteresor och semesterresor, varken i debatten eller i planeringen. I denna avhandling riktas därför strålkastarljuset mot vardagliga fritidsresor. Syftet är att öka kunskapen om dessa resor utifrån en önskan om att på sikt bättre förstå hur bilanvändningen kan minskas till fördel för andra färdsätt såsom gång, cykel, elsparkcykel, anropsstyrd trafik och traditionell kollektivtrafik. Detta görs genom att studera utmaningar med att definiera och mäta fritidsresande, vilka faktorer som påverkar färdmedelsvalet för fritidsresor samt vilken roll fritidsresornas egenskaper spelar i valet av åtgärder som kan minska bilresandet. Avhandlingen pekar på svårigheter med att tydligt definiera vardagligt fritidsresande, vilket påverkar möjligheten att med precision mäta fritidsresandets omfattning. För de som svarar på resvaneundersökningar är det ibland svårt att skilja fritidsärenden från inköps- och serviceärenden och semesterresor. Dessutom har fritidsresor ofta mer än ett ärende, till exempel att träffa vänner och gå på restaurang. Sammantaget leder detta till att många svarar övrigt istället för ett att ange ett specifikt ärende, vilket innebär att fritidsresandet blir underrapporterat i resvaneundersökningar.