Inom denna förstudie har vi sammanställt rådande kunskapsläge och befintliga data kring koldioxidupptag i krossad betong genom karbonatisering. Vi har fokuserat på ”passiva” åtgärder/hantering av krossad betong i anläggningsprojekt för att maximera upptaget av CO2 direkt i projekten utan ytterligare energikrävande industriella processer. Det långsiktiga målet är att kunna bidra till en ökad återvinning av krossad betong och samtidigt kunna minska den totala klimatpåverkan i ett anläggningsprojekt. I Sverige uppstår idag ca 2 miljoner ton krossad betong per år vid rivning och ombyggnad av gamla hus och anläggningar. Ungefär 2/3 av dessa massor används oftast som lågvärdiga fyllnadsmassor eller underbyggnad till vägar i en sluten miljö där CO2 transporteras långsamt vilket leder till mycket långsam eller ingen karbonatisering. Detta innebär i praktiken att det finns en outnyttjad potential (ca 50 kg CO2-upptag per ton krossad betong) eller totalt ca 100 000 ton CO2 per år i Sverige som idag inte utnyttjas fullt ut.