Welcome to the National Transport Library Catalogue

Normal view MARC view

Resursslöseri i anläggningsbyggandet? : vad kan vi lära av 50 års utveckling?

By: Series: SBUF ; 14162Publication details: [Stockholm] : SBUF – Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, 2025Description: 109 sSubject(s): Online resources: Summary: Anläggningssektorn står inför en stor utmaning de närmaste decennierna för att klara av de hållbarhetsmål som samhället ställer och mildra konsekvenserna av pågående klimatförändringar. Med denna rapport vill vi medverka till detta genom att fokusera på branschens möjligheter att bidra till hållbarhet genom reduktion av materialförbrukning/klimatavtryck vid planering och uppförande av nya byggnadsverk. En genomgång av hur materialåtgången ändrats de senaste 50 åren presenteras och visar en tydlig ökning över tid för betongbroar byggda i Sverige. Undersökningar av enskilda fall visar att en rad olika faktorer kan bidra till detta, men en generell slutsats är att ändringar i regelverk och projekteringsarbete har haft en stor påverkan. Trafiklasterna har ökat samtidigt som att t.ex. beständighetskrav skärpts betydligt. Det finns ett starkt behov av att utvärdera om dessa ändringar är reellt motiverade och för att undersöka detta krävs ett systematiskt arbete med att dokumentera kvaliteten hos befintliga konstruktioner. Att våra regelverk innehåller betydligt flera detaljregler och att dess komplexitet har ökat kraftigt över tid, innebär konsekvenser för projekteringsarbetet. Detta kan ta fokus ifrån det övergripande målet att leverera säkra, välfungerande och materialoptimerade konstruktioner. Vilja att ifrågasätta normerna krävs, vilket innebär att vi behöver ökad förståelse av bakgrunden till normerna och deras säkerhetsformat samt till de olika krav som stipuleras. I detta avseende har akademin ett stort ansvar dels genom att det som lärs ut på universiteten påverkar framtida ingenjörer och dels för att utvecklingar i regelverken ofta har drivits av forskare. En övergång till alltmer avancerade konstruktionsberäkningar innebär väsentliga risker för ökade materialvolymer samtidigt som det kräver mycket mer tid av ingenjören jämfört med om enklare beräkningsmodeller används. En viktig fråga är om och när det extra arbetet är motiverat och kostnadseffektivt. I projektet visar vi att enklare modeller leder till jämförbara resultat med mindre tid och med mindre risk för fel.
Item type: Reports, conferences, monographs
No physical items for this record

Anläggningssektorn står inför en stor utmaning de närmaste decennierna för att klara av de hållbarhetsmål som samhället ställer och mildra konsekvenserna av pågående klimatförändringar. Med denna rapport vill vi medverka till detta genom att fokusera på branschens möjligheter att bidra till hållbarhet genom reduktion av materialförbrukning/klimatavtryck vid planering och uppförande av nya byggnadsverk. En genomgång av hur materialåtgången ändrats de senaste 50 åren presenteras och visar en tydlig ökning över tid för betongbroar byggda i Sverige. Undersökningar av enskilda fall visar att en rad olika faktorer kan bidra till detta, men en generell slutsats är att ändringar i regelverk och projekteringsarbete har haft en stor påverkan. Trafiklasterna har ökat samtidigt som att t.ex. beständighetskrav skärpts betydligt. Det finns ett starkt behov av att utvärdera om dessa ändringar är reellt motiverade och för att undersöka detta krävs ett systematiskt arbete med att dokumentera kvaliteten hos befintliga konstruktioner. Att våra regelverk innehåller betydligt flera detaljregler och att dess komplexitet har ökat kraftigt över tid, innebär konsekvenser för projekteringsarbetet. Detta kan ta fokus ifrån det övergripande målet att leverera säkra, välfungerande och materialoptimerade konstruktioner. Vilja att ifrågasätta normerna krävs, vilket innebär att vi behöver ökad förståelse av bakgrunden till normerna och deras säkerhetsformat samt till de olika krav som stipuleras. I detta avseende har akademin ett stort ansvar dels genom att det som lärs ut på universiteten påverkar framtida ingenjörer och dels för att utvecklingar i regelverken ofta har drivits av forskare. En övergång till alltmer avancerade konstruktionsberäkningar innebär väsentliga risker för ökade materialvolymer samtidigt som det kräver mycket mer tid av ingenjören jämfört med om enklare beräkningsmodeller används. En viktig fråga är om och när det extra arbetet är motiverat och kostnadseffektivt. I projektet visar vi att enklare modeller leder till jämförbara resultat med mindre tid och med mindre risk för fel.