Föreliggande litteraturstudie syftar till att undersöka sambandet mellan vägräckens synbarhet och påkörningar, samt att identifiera möjliga åtgärder för att minska dessa – framför allt de påkörningar som kan antas ske av misstag och som skulle kunna undvikas. Studien inkluderar tre frågeställningar: regelverkens krav på synbarhet i de nordiska länderna, omfattning och orsaker till påkörningar, samt åtgärder för att förbättra räckens synbarhet. Resultaten visar att regelverken i Norden är kortfattade gällande vägräckens synbarhet och visuella egenskaper. Endast Sverige och Danmark har krav på att räckesreflektorer ska användas, i vissa fall. Den statistik över räckespåkörningar som kunnat hittas för de nordiska länderna är begränsad, särskilt vad gäller mindre allvarliga incidenter. I Sverige rapporterades över 20 000 räckesreparationer mellan 2014–2019. Majoriteten kan antas vara påkörningar utan personskada, men det finns inga exakta siffror över fördelningen av olika olyckstyper och det finns heller inga systematiska och kvantitativa sammanställningar över orsaker till att påkörningarna skett. Utifrån tillgänglig forskningslitteratur är kort sidoavstånd mellan körfält och räcke den faktor som har tydligast koppling till räckespåkörningar. Även kurvatur, väder- och ljusförhållanden samt förarbeteende är faktorer som har observerats kunna påverka eller vara associerade med räckespåkörningar. Kunskapen gällande sambandet mellan räckens synbarhet och påkörningar är dock mycket begränsad. Det finns inga studier alls där man utvärderat effekter av förstärkt synbarhet av räcken, till exempel räckesreflektorer. Slutsatsen är att mer kunskap behövs för att på sikt kunna minska antalet påkörningar och kostnaderna för räckesreparationer. Rekommendationen är att fortsatt forskning till att börja med inriktas mot att identifiera orsaker till att mindre allvarliga incidenter sker, framför allt de där räcket kan antas ha körts på av misstag.

This literature review aims to investigate the relationship between the visibility of road barriers and collisions, as well as to identify potential measures to reduce such incidents — particularly those assumed to occur unintentionally and that could potentially be avoided. The study addresses three main questions: the regulatory requirements for road barrier visibility in the Nordic countries, the extent and causes of collisions, and measures to improve the visibility of barriers. The results show that there are few regulations regarding the visibility and visual characteristics of road barriers in the Nordic countries. Only Sweden and Denmark have requirements for the use of barrier reflectors, and only in certain cases. Available statistics on barrier collisions in the Nordic countries are limited, especially concerning minor incidents. In Sweden, over 20,000 barrier repairs were reported between 2014 and 2019. The majority are assumed to be non-injury collisions, but there are no exact figures on the distribution of different types of incidents, nor are there systematic or quantitative summaries of the causes behind these collisions.  Based on available research literature, a short sideway distance between the driving lane and the road barrier is the factor most clearly linked to barrier collisions. Curvature, weather and lighting conditions, as well as driver behavior, are also factors that have been observed to influence or to be associated with such collisions. However, knowledge regarding the relationship between barrier visibility and collisions is very limited. No studies have been found that evaluate the effects of enhanced barrier visibility, such as the use of barrier reflectors.  The conclusion is that more knowledge is needed to reduce the number of collisions and the costs of barrier repairs in the long term. It is recommended that future research initially focuses on identifying the causes of minor incidents, particularly those where the barrier is likely to have been hit unintentionally.